Jämförelse av viktiga hälsoattribut
Fettsyrastruktur: Vegetabiliska oljor består främst av omättade fettsyror, som hjälper till att sänka det "dåliga" kolesterolet och är bättre för kardiovaskulär hälsa; animaliska fetter har en hög andel mättade fettsyror och överdrivet intag ökar risken för åderförkalkning och kranskärlssjukdom.
Näringsinnehåll: Vegetabiliska oljor är rika på antioxidanter som E-vitamin och fytosteroler, med E-vitaminnivåer som vida överstiger nivåerna i animaliskt fett; animaliska fetter innehåller bara små mängder vitamin A och D, vilket gör dem till mycket ineffektiva källor till fettlösliga-vitaminer.
Kolesterolinnehåll: De allra flesta vegetabiliska oljor innehåller praktiskt taget inget kolesterol, medan animaliska fetter har relativt sett högre kolesterolnivåer och är olämpliga för stor konsumtion av individer med onormala blodfettnivåer.
Anmärkningsvärda undantag: Vissa vegetabiliska oljor (som kokosolja och palmolja) har extremt högt innehåll av mättat fett och bör inte konsumeras i stora mängder som typiska "hälsosamma" vegetabiliska oljor.
Rekommendationer baserade på befolkningsgrupper
Allmänt friska individer: För daglig matlagning, prioritera vegetabiliska oljor som rapsolja med låg-erkasyrahalt, jordnötsolja och olivolja; animaliska fetter kan användas sparsamt (en eller två gånger i veckan) för att förbättra smaken, men det finns ingen anledning att avstå från dem helt.
Individer med höga blodfetter, fetma eller hjärt-kärlsjukdom: Begränsa strikt intag av animaliskt fett, använd endast vegetabiliska oljor för matlagning och kontrollera den totala dagliga mängden olja som konsumeras.
Barn, ungdomar och individer med svag konstitution: Även om vegetabiliska oljor bör förbli det primära valet, kan måttlig konsumtion av animaliska fetter hjälpa till att komplettera fettlösliga vitaminer- och stödja tillväxt och utveckling.
